
	Innehåll
	Start
	Vad är Filosofi
	Vad är Vetenskapsteori
	Vad är Verifiering och Falsifiering

	Vetenskap enligt filosofer / naturvetare
	Vetenskap enligt vetenskapsteori.se
	Den vetenskapliga metoden

	Alternativ vetenskap
	Karl Popper - Logik och Status
	Popper i verkligheten
	Kunskapsteori - induktion, deduktion
	Om vetenskapsteori.se

Vetenskap enligt vetenskapsteori.se

Kommunikation mellan människor handlar ofta om observationer. Vad vi gjort, hört någon berätta om, eller sådant som vi observerat. Tyvärr kan det ha skett misstag vid observationen eller när vi tolkat resultatet av den. Eventuellt har vi berättat en medveten osanning.

På sextonhundratalet minskade lydnaden till härskare och dogmer i samhället. Människor började diskutera på vilka sätt man kan minska risken för fel och osanningar. Då skapades en "vetenskaplig metod" och resultatet av den, som kallas för "vetenskap".

En av reglerna i vår vetenskapliga metod är att påståenden ska baseras på resultat från observationer. Regeln är viktig, den medför att vetenskap blir i grunden icke-dogmatisk och icke-auktoritär.

Så här uttryckte Bertrand Russel det med slutorden i boken Västerlandets filosofi 1945 (i svensk översättning av Alf Ahlberg):

I kampen mellan fanatiskt förfäktade åskådningar är den vetenskapliga sanningslidelsen en av de få enande krafterna; jag menar därmed vanan att grunda våra åskådningar på iakttagelser och slutsatser, så objektiva och överindividuella, så frigjorda från lokala och temporära fördomar, som det är möjligt för människor.

Översikt: Vetenskap är resultat av ett arbetssätt

Vid diskussioner om innehållet i ordet vetenskap är ett viktigt faktum att "vetenskap" inte detsamma som "kunskap".

"Vetenskap" är summan av "vetenskapliga resultat".

"Vetenskapliga resultat" skapas genom ett arbetssätt, som följer vissa regler. Även andra verksamheter följer regler, till exempel husbyggnad eller olika sporter.

Reglerna som leder till "vetenskapliga resultat" brukar kallas den "vetenskapliga metoden". Andra aktiviteter t.ex. fotbollsspel, följer regler från en officiell regelbok.

När vi utför en verksamhet vinner vi erfarenheter.

I relation till ordet "kunskap" finns det ingen skillnad mellan att inhämta erfarenheter inom en sport som fotboll, eller inom ett vetenskapligt område som kemi.

Vi lär oss i båda fallen av våra observationer och från de slutsatser vi drar från dem.

Paradigm och paradigmskiften

Inom alla typer av aktiviteter samlas mängder av slutsatser, erfarenheter och trosföreställningar. Inom området "vetenskap" kallades denna samling för "paradigm" av Thomas Kuhn i boken "The Structure of Scientific Revolutions". Detta begrepp används flitigt inom undervisning i vetenskapsteori. Motsvarigheter till paradigm finns inom alla mänskliga aktiviteter, till exempel politik, filosofi, sport och musik.

När vi får ytterligare erfarenhet inom ett område blir verksamheten mer raffinerad. De ytterligare erfarenheterna betyder sällan att de tidigare slutsatserna var felaktiga, de var endast mindre fullständiga än idag. Och i morgon har vi troligtvis lärt oss ännu mer inom området. Ett fotbollslag har idag en annan taktik än för 50 år sedan. Det betyder inte att fotbollspelandet förr var "felaktigt". Om 50 år kommer troligtvis fotbollspelandet att ha utvecklats ytterligare.

Vid ett fåtal tillfällen upptäcks eller uppfinns något som radikalt ändrar förutsättningarna eller trosföreställningarna inom ett område. Exempel är politiska revolutioner eller nya typer av instrument som elgitarr eller synthesizer. Sådana radikala förändringar blir ibland allmänt kända. Inom vetenskapen kallades de av Thomas Kuhn för "paradigmskiften". Små skiften, som påverkar våra förutsättningar och trosföreställningar litet grand, sker ständigt och kallas allmänt för "upptäckter".

Eftersom allmänheten inte hör talas om den vanliga utvecklingen inom ett område, utan endast om paradigmskiften, finns ibland en tro på att skiften är vanliga och att ett område inte kan utvecklas utan dem.

Paradigmskifte - viktigt i det verkliga livet?

Öppen kommunikation

En överenskommelse gäller att alla påståenden inom vetenskap ska motiveras från observationer. Detta ger en öppenhet och transparens i kommunikationen. En sådan öppenhet gör det svårt att under en längre tid vidhålla ett påstående som är oförenligt med människors erfarenheter.

Det händer att bedrägligt beteende motiveras med "hemligt material" eller med "djupare insikter" som inte redovisas. Ett sådant beteende representerar en motsats till det vetenskapliga arbetssättet i fråga om öppenhet.

Inom vetenskap krävs en redovisning av bakgrunden
till ett påstående för att påståendet ska accepteras.

Varför är de olika delarna av vetenskap viktiga?

Dokumenterade
observationer

Huvuddelen av all naturvetenskaplig litteratur (kanske 90%) beskriver en bakgrund till arbetet, hur observationerna utförts och resultat från observationerna.

Beskrivningen av hur observationer utförts är mycket viktig. Forskarstudenter inom naturvetenskap undervisas i att den ska vara så detaljerad att arbetet kan reproduceras.

Beskrivningen gör det möjligt att uppskatta sannolikheten för att observationen är korrekt utförd, eller om fel kan ha påverkat observationens resultat.

Den gör det också möjligt att fortsätta använda resultatet från observationen, även om forskare vid senare tillfällen inte håller med om samma tolkning som observatören gjorde.

En tredje fördel med beskrivningen är att den fungerar pedagogiskt: Forskare kan vid ett senare tillfälle använda samma metoder som den första observatören, och behöver inte lära sig ett arbetssätt från grunden.

Bilden visar skäggstrån från
en elektrisk rakapparat, som
de ser ut i mikroskop. Färger-
na kommer av att polariserat
ljus har använts.

Reproducerbara
observationer

Ett kriterium för att en observation är bra beskriven är att den kan reproduceras. Det betyder att dokumentationen ska utformas så detaljerat att observationen ska kunna upprepas.

En upprepning ska också ge samma resultat som i orginalbeskrivningen. Detta kriterium ökar sannolikheten för att den första observatören anstränger sig att eliminera slumpmässiga faktorer i sin rapport.

Verifierade
resultat

En ytterligare faktor, som bidragit till vetenskapens ställning i samhället, är att forskare recenserar sina kollegors resultat. En forskare verifierar eller falsifierar andras observationer regelmässigt. Nydanande resultat t.o.m. k r ä v e r en verifiering av utomstående forskare för att anses tillförlitliga.

Om en upprepning av observationen inte ger samma resultat som orginalrapporten kan det nya resultatet publiceras. Det kan innebära att orginalförfattaren blir utsatt för offentlig kritik, vilket naturligtvis upplevs negativt. Alltså ger öppenhet en drivkraft att förmedla resultat av hög kvalitet.

Kontrollerad
rapportering

En vetenskaplig artikel kan naturligtvis innehålla uppenbara felaktigheter. För att minska risken för sådana fel, granskas artikeln innan publicering av en eller två "referees", personer kunniga inom området. Förfarandet kallas "peer review".

Systemet med "peer reviews" ger tyvärr möjligheter till missbruk i fall då några få personer dominerar sitt forskningsområde och ofta utses till referees.

Min egen erfarenhet av referees är att deras förslag till kompletteringar varit välgrundade. I ett fall var en referee kanske mer ute efter att markera sin egen förträfflighet än att förmedla en objektiv granskning. I det fallet räckte det med att försvara resultatet inför tidskriftens utgivare för att artikeln skulle accepteras.

Bygga vidare

De höga kraven på dokumentation och verifikation har lett till en otrolig utveckling inom vetenskapliga områden. I stället för att "börja från början" ger dokumentationen möjligheten att "bygga vidare" på tidigare resultat. Hypoteser baserade på resultaten kan på kort tid bedömas som trovärdiga eller förkastas.

Samma typ av att bygga på tidigare erfarenhet finns inom nästan all mänsklig verksamhet. Överföringen av erfarenhet görs t.ex. via tidskrifter, handböcker eller via personliga kontakter.

Det som särskiljer vetenskap från andra områden är de striktare kraven på reproducerbarhet av observationer och resultat. Höga dokumentationskrav finns också inom t.ex. husbyggnad. Där verkar dock de normativa inslagen (bestämmelser) dominera över de beskrivande.

Vikten av "bygga vidare" har nämnts i filosofiska kretsar:

Both philosophy and science seek not mere opinion but knowledge.
The sciences, however, have by now won a vast body of knowledge, and daily
make positive additions to it, not-withstanding their theoretical controversies.

In philosophy, on the contrary, the same great problems are discussed
by generation after generation with rather meager results other than a
multiplication of theories and schools of opinion.

[Ducasse, C.J., Philosophy of Science 2 (1935) 121]

Tolkning av
resultat

Resultat från observationer tolkas, vilket betyder att de sätts in i ett sammanhang. Tolkning kan t.ex. innebära att ett sinnesintryck ska räknas som tillförlitligt.

Tolkning anser jag är en del av vetenskapligt arbete i de fall processen är så väldokumenterad att den kan reproduceras av en oberoende kollega.

Hypoteser

En hypotes är ett påstående, vilket som helst. Den kan ha, eller kan sakna, samband med vad vi kallar verklighet.

I ett vetenskapligt arbete är en hypotes ofta ett försök till förklara eller generalisera observationer. Hypoteser är roliga och viktiga komponenter inom vetenskapligt arbete. De kan innebära inspiration för andra att vetenskapligt testa dem.

"Vetenskapliga" och "ovetenskapliga" hypoteser

Min bestämda åsikt är att en hypotes, alltså ett godtyckligt påstående, i sig inte kan kallas "vetenskaplig". Om observationer verifierar en hypotes, kan rapporten om observationerna innebära ett vetenskapligt arbete. Den ökar, i så fall, hypotesens trovärdighet .

Diskussioner om att hypoteser är "vetenskapliga" eller "ovetenskapliga" är alltså i grunden ologiska och är obehövliga. Det intressanta är om en hypotes är underhållande eller stämmer överens med vad vi kallar "verklighet".

Hypoteser som inte baseras på vetenskapliga observationer

Hypoteser skapas ibland utan att de är baserade på verifierbara observationer. Källan kan till exempel vara observationer som inte kan upprepas vid kontroll eller analogier till andra områden.

Sådana hypoteser kan senare verifieras av vetenskapliga observationer, eller visa sig inte stämma med sådana observationer.

För att inte riskera misstag, betraktar det (natur-) vetenskapliga samfundet hypoteser som inte verifierats av observationer, som otillförlitliga. Detta konservativa synsätt, kritiseras ibland, t.ex. av människor som förespråkar alternativa verklighetsuppfattningar.

En mängd av icke verifierade hypoteser har glömts eller har visats vara felaktiga. Men det finns också flera exempel på hypoteser som inte accepterats av det vetenskapliga samfundet, men som senare visat sig stämma med observationer.

Exempel på hypotesskapare som tyvärr först efter sin död blev erkända ges av Ludwig Boltzmann, Alfred Wegener och Milutin Milanković.

Logik och
matematik

Logik och matematik är verktyg som hjälper oss att strukturera observationer. Som verktyg bidrar de till det som vi kallar förståelse. Vi kan till exempel förstå att olika observationer har samma orsak, att erfarenheter är möjliga att överföra från ett område till ett annat, eller att ett visst resultat alltid följer efter en orsak.

Användning och utveckling av logiska verktyg, t.ex. matematik, är mycket viktigt inom vetenskapligt arbete.

Är matematik "vetenskap"

Det diskuteras ibland om matematik är en del av vetenskapen, eftersom matematik inte handlar om empirisk metodik.

Jag anser att en väl dokumenterad utveckling eller upptäckt av ett matematiskt samband är ett vetenskapligt resultat, precis som en upptäckt av en ny art av fiskar. Observationen utgörs av att sambandet existerar och dokumentationen avgör om upptäckten eller utvecklingen ska kallas vetenskaplig.

Användande av matematik och logik för att koppla ihop olika observationer och därigenom göra dem mer accepterade och öka känslan av förståelse, är också enligt mitt synsätt ett vetenskapligt bidrag.

Användandet av känd matematik gör inte automatiskt att en publikation blir "vetenskaplig". En matematisk konstruktion som innehåller flera fritt justerbara parametrar, och inte bidrar till ökad förståelse är lika vetenskapligt ointressant som frasen "Jag gissar att...", möjligtvis kan den tyckas vara mer vetenskaplig.

This page in English