vetenskapsteori.se
 

      Innehåll

  Start
  Vad är Filosofi
  Vad är
Vetenskapsteori
  Vad är Verifiering
och Falsifiering
   
  Vetenskap enligt
filosofer / naturvetare
  Vetenskap enligt
vetenskapsteori.se
  Den vetenskapliga
metoden
   
  Alternativ
vetenskap
  Karl Popper -
Logik och Status
Popper i verkligheten
  Kunskapsteori -
induktion, deduktion
  Om
vetenskapsteori.se
 

Karl Popper - i verkligheten

Sammanfattning av Karl Poppers påståenden

Karl Popper framförde sin argumentation om vetenskap i boken "The Logic of Scientific Discovery". Där hävdade han att verifieringar inte existerar och att kunskap består av hypoteser (= påståenden), som ska vara möjliga att falsifiera. Falsifiering av ett påstående är logiskt detsamma som att verifiera negationen av påståendet.

Eftersom Popper sade sig underkänna induktion (vår erfarenhet om sakfrågor) som källa till kunskap skulle denna påstående "komma från ingenstans".

 

I verkligheten

Min åsikt är att det egentligen är onödigt att ödsla tid på att placera Poppers argumentation i verkligheten. Men då Poppers dogmer sprids inom svenska universitet, tycks det finnas behov av att belysa vad han egentligen försökte predika.

Därför ger jag här några exempel på konsekvenser av Poppers läror. Verkar exemplen besynnerliga vill jag påminna om att en avsevärd del av undervisningen i vetenskaplig metodik vid svenska universitet förespråkar denna typ av resonemang.

 

 

Test om filosofi verkar rimlig

En förenklad definition av filosofi innebär att någon påstår något utan referenser till verkligheten.

Vi kan förhålla oss till sådana påståenden på olika sätt, de kan till exempel vara inspirerande, underhållande, de kan verka lärorika eller verka uttrycka pretentiös omedvetenhet.

Ett test om ett påstående är intressant eller lärorikt är att själv försöka anpassa påståendet till en situation som verkar bekant.

Nedan ges ett exempel på hur uppbyggnad av kunskap kan fungera i vardagslivet:

Gör det ont i tummen?

Antag att vi och mänskligheten inte vet något om hur det känns när vi slår oss på tummen.

Vi undersöker om vi kan nå "kunskap" i denna fråga med två olika metoder, vetenskaplig metod och falsifiering.

 
 

Vetenskaplig metod

Enligt ett vetenskapligt synsätt kan frågan ha uppkommit genom en observation eller ett analogitänkande. Kanske någon märkt smärta i samband med snickeri och undrat om det kan vara en generell observation?

Forskaren publicerar sin upptäckt med detaljer: Hammaren var köpt där, den vägde detta, forskaren slog så hårt så många gånger, det gjorde ont varje gång. Kanske en annan forskare undrar om det var sant och upprepar experimentet. När den senare forskaren slog löst gjorde det inte ont. Nästa publikation kanske mäter hur hårt slaget var och påstår att över en viss slagkraft gjorde det ont, annars inte. Nästa kanske börjar mäta smärta med hur något protein uttrycks i kroppen och konstaterar att det inte gör ont alls, oavsett hur hårt man slår. Nu kommer fler publikationer som med olika metoder visar att många får ont när man slår hårdare än ett visst värde.

Så där håller det på. Varje publikation ger sin aspekt. De flesta forskare är medvetna om att deras resultat inte är detsamma som slutlig kunskap. Baserat på sina observationer drar man sina slutsatser och är medveten om att någon annan kan komplettera det man observerat och rapporterat.

Falsifiering

Se gärna översikten av innehållet i Poppers vetenskapsfilosofi.

Enligt Poppers dogmer är det osäkert om frågan ens kommer upp. Hypoteser ska inte baseras på erfarenhet, eftersom erfarenheter baseras på induktion. Popper hävdar att påståendet eller hypotesen "Det gör ont när jag slår mig på tummen" kommer från "ingenstans".

Vi får anta att hypotesen kommit upp. Representerar den "kunskap"? Popper hävdar att endast om hypotesen är falsifierbar representerar den vetenskaplighet, vilket Popper hävdar är identiskt med "kunskap".

Vi vill testa om hypotesen är falsifierbar. Falsifiering av ett påstående är detsamma som verifiering av negationen till påståendet. Kan vi verifiera "Det gör inte ont när vi slår oss på tummen"?

Nu får vi åter problem. Enligt Popper var ju verifikationer inte användbara. Vi kan alltså inte falsifiera detta påstående. Påståendet var alltså inte vetenskapligt.

Verifieringar, och därmed falsifieringar, är enligt Popper förbjudna. Ska vi verifiera negationen eller inte? Hur kan vi få kunskap i denna fråga enligt Popper? Kan vi överhuvud taget bygga upp någon form av kunskap enligt Poppers dogmer?

 

 
 

Hade Popper rätt?

En konsekvens av Poppers läror är att en Popper-anhängare inte kan hävda att något i Poppers argumentation är korrekt. Popper själv hävdade ju att verifiering av sakfrågor inte existerar. Han godkände endast falsifieringar (vilket är verifieringar av negationer).

En hängiven Popperian bör således försöka falsifiera att Popper hade fel (utan att använda verifiering).

 

 
 

Påverkar stjärnor och planeter våra personligheter?

Inom astrologi påstås att stjärnors och planeters positioner vid födelseögonblicket påverkar våra personliga egenskaper. Är detta ett vetenskapligt påstående? Detta har exempelvis diskuterats av Sven Ove Hansson (avsnittet Kritik av Popper, men hela artikeln kan rekommenderas).

 
   
   

Popper hävdade att astrologi inte är vetenskap, men berättar inte varför annat än i svepande ordalag. I boken "Conjectures and Refutations", 4:e uppl, 1985, sid. 37 skriver han:

"Astrology did not pass the test. Astrologers were greatly impressed, and misled, by what they believed to be confirming evidence - so much so that they were quite unimpressed by any unfavourable evidence.

Moreover, by making their interpretations and prophesies sufficiently vague they were able to explain away anything that might have been a refutation of the theory had the theory and the prophesies been more precise. In order to escape falsification they destroyed the testability of their theory. It is a typical sooth-sayer's trick to predict things so vaguely that the predictions can hardly fail: that they become irrefutable".

 
   
 
Det är möjligt att göra vetenskapliga studier inom astrologi

Vi kan göra en analys av Sveriges befolkning via personnummer. De yrken befolkningen valt kan också analyseras. Födelsetid och yrken ger ett samband mellan himlakroppars positioner och personliga egenskaper.

Ett exempel på statistiskt test av astrologiska påståenden finns i boken Gauquelin, M., "Astrology and Science", Mayflower books, 1972, s. 132. Boken kan inspirera till möjligheten av vetenskaplig metodik inom astrologi.

 
 
 

The Logic of Discoveries in Sport

Både vetenskap och sport är oprecisa samlingsbegrepp på verksamheter som innefattar olika grenar. Inom båda verksamheterna används observationer och teorier som bakgrund för utveckling.

Naturligtvis finns det skillnader mellan vad vi faktiskt utför i de två aktiviteterna. I det ena fallet kanske våra erfarenheter används för att skapa en medicin, och i det andra ett fotbollsmål.

Men från en kunskapsteoretisk synvinkel är det ingen skillnad mellan att utföra vetenskap eller sport. I båda fallen förbättrar vi våra resultat när vi systematiskt lär oss av våra erfarenheter.

Resultaten, och detta gäller både vetenskap och sport, är inte detsamma som innehållet i termen "evinnerlig kunskap".

 
   

Mer om analogin vetenskap - sport

 

Karl Popper hävdade att vi aldrig kan använda induktion, vilket innebär att vi inte skulle kunna lära oss av erfarenheter. Popper skrev om vetenskap, men hans teser skulle kunna behandla varje mänskliga aktivitet där erfarenheter används.

Sport och vetenskap är, som diskuterats ovan, liknande aktiviteter från kunskapsteoretisk synpunkt.

Därför kan kanske nedanstående bok snart finnas tillgänglig för intresserade studenter inom sport och idrott. Det är en omarbetad version av Poppers bok om vetenskap som riktar sig till sportintresserade och andra. Boken diskuterar vad som är sport och vad som är icke-sport.

 

 

 

 

 

 

 

 

"The Logic of Discoveries in Sport"

Detta är en fantastisk bok, som används inom alla svenska sportanläggningar. Den har revolutionerat synen på sport och medfört att Karl Popper alltid nämns när sport diskuteras!

Referenser, (avsnitt YY), hänvisar till platsen för ett påståenden i Karl Poppers bok "The Logic of Scientific Discovery" som är analogt till påståendet inom sportteori.

Vad är sport?

• Sport är detsamma som system av teorier  (inledning avsnitt 3).

Översikt över några fundamentala problem

Poppers sportteori inleder med en diskussion om induktion. Han påpekar att vi inte kan finna "säker kunskap" med hjälp av induktion (avsnitt 1).

Poppers sportteori fortsätter sedan med ett resonemang om hur man deduktivt skapar och testar hypoteser (avsnitt 3):

• Påståenden som kommer från "ingenstans" utgör grunderna för sport. Från påståendena dras logiska slutsatser. Då skapas hypoteser.

• Hypoteserna testas för att se om de uppfyller kriterierna för att vara nya sportteorier.

Kriterier för hur en hypotes kan bli en sportteori

• En hypotes måste vara antingen verifierbar eller falsifierbar för att det ska vara möjligt att avgöra dess sanningshalt (avsnitt 6).

Induktion existerar inte (avsnitt 6), och därmed inte verifikation. Vi kan alltså inte verifiera om en hypotes rör sport genom att studera utövandet av sport.

• Eftersom vi inte kan verifiera om en hypotes rör sport, måste det, från de två ovanstående satserna, vara möjligheten att falsifiera hypotesen som avgör om den ska räknas som en sportteori (avsnitt 6).

• Varje påstående som är möjligt att falsifiera ska räknas som en sport teori (avsnitt 6).

 

 
 
   

Slutsatser från Karl Poppers Sportteori

 
   

Falsifierbarhet avgränsar sport från "icke-sport"

 
   

Vad avgränsar "sport" från "icke-sport", exempelvis religion?

Detta kallas "demarkationsproblemet" (stycke 4).

Det är möjligheten att falsifiera en hypotes som gör att det blir en sport hypotes, och inte en hypotes inom t.ex. religion.

 
     
     
     
     
     
     
     
     

This page in English

 

   
ver. 2.0