Uppfattningar om vetenskap

Bland naturvetare, filosofer och jurister finns delvis överlappande uppfattningar om vad som är vetenskap:

• Inom naturvetenskaperna används "Vetenskaplig metod".

• Filosofer diskuterar vetenskapsteori.

• Jurister i USA använder Daubert standard.

Vetenskaplig metod

Naturvetare känner i allmänhet till begreppet den vetenskapliga metoden och anser att den innebär att beskrivningen av en studie ska vara så detaljerad att den kan upprepas av dess läsare.

Dessutom ska studiens resultat (rådata vid experimentellt arbete) finnas med i rapporten. Rapporten ska inledas med en bakgrund till arbetet, inklusive en översikt av relevanta tidigare publikationer, och kan avslutas med en diskussion som kan innehålla hypoteser som genererats av arbetet.

Tillsammans med att innehållet ska ge något av intresse, är detta ungefär vad som krävs vid publicering i en vetenskaplig tidskrift.

En översikt över ytterligare komponenter som krävs för en publikation ges på sidan Vetenskap enligt vetenskapsteori.se. Däremot tycks naturvetare inte arbeta efter en mer strikt definition om vad begreppet "vetenskap" innebär.

Vetenskapliga tidskrifter

En mer pragmatisk definition, som tidigare fungerade ganska bra, är att "det som publiceras i en vetenskaplig tidskrift" ska räknas som vetenskap.

Numera finns tyvärr många publikationer som endast skenbart är vetenskapliga. De publicerar mot betalning artiklar som inte behöver följa vetenskaplig metodik. Se t.ex. Eriksson & Helgesson - The false academy: predatory publishing in science and bioethics, Med Health Care and Philos 20 (2017) s.163-170.

Vetenskapliga tidskrifter, t.ex. Science (ladda om sidan manuellt om innehållet inte visas) eller Nature, har lätt varierade krav för publicering, vilket ger att definitioner av vad som är vetenskap kan variera något.

Det blir då de erfarna forskare som godkänner artiklar (peer reviewers) som definierar vad som räknas som vetenskap inom sitt fält.

En sammanfattning av professionella filosofers ståndpunkter inom vetenskapsteori baserad på inledningen i Boyd, R. et al. - The Philosophy of Science, ISBN-13: 978-0-262-52156-7

Huvudbudskapet är att dagens konsensus inom vetenskapsteori bygger på, men är mer komplex än positivistiska filosofers uppfattning. Den ökade komplexiteten beror huvudsakligen på en koppling till observationer av vetenskaplig verksamhet. Detta innebär ett närmande till den vetenskapliga metoden.

De seriösa alternativen inom vetenskapsteorin är enligt Boyd et al.:

• vetenskaplig realism.
• neo-Kantsk konstruktivism.
• post-positivistisk empirism.

Detta betyder ungefär att alternativen anges till:

• observationer ger en bild av verkligheten.
• hur vi uppfattar världen beror på våra överenskommelser.
• vetenskap bygger, grovt sett, på observationer som kan verifieras.

 Dessutom framförde författarna några personliga favoriter:

• Vetenskapliga begrepp och metoder är teoriberoende.

• Varje teori inom vetenskaplig kunskap måste omfatta åtminstone något naturalistiskt element. Därför är vetenskapshistoria och verksamhet inom vetenskaper viktiga att studera för vetenskapsfilosofin.

• David Humes kausalitetsbegrepp är inte nödvändigtvis korrekt.

• Biologi och psykologi behöver inte omfattas av samma filosofiska teorier som fysik. Alltså är inte bara fysikens historia intressant.

I USA har jurister definierat vad som är "vetenskaplig kunskap" i Daubert standard.

Denna definition är nära naturvetares uppfattning om vad som är vetenskap.