|
| |
| |
Vetenskaplig metod |
| |
| |
"Vetenskaplig metod" är en term som används
vid diskussioner
om
vetenskaplig aktivitet. Termen är inte strikt definierad, se gärna sidan Uppfattningar om vetenskap.
Idag innebär "vetenskaplig metod"
rekommendationer
om
hur resultat av studier ska redovisas. Metoden är ett svar på att vi inte kan hävda existens av absolut säkerställd kunskap.
Trots att vetenskap inte är detsamma som kunskap förväxlar många författare inom vetenskapsfilosofi dessa begrepp. |
| |
Grunden för vetenskaplig metodik är att noggrant redovisa vad man observerat, och på vilket sätt
man
observerat
det. Denna princip för att öka tilltron till en berättelse är känd sedan länge. Ett exempel är antikens
sju
frågor inom retoriken,
för
argumentation
till "logos", förnuftet: |
Vem, Vad, Varför, När, Var, Hur, Med hjälp av vad |
|
|
 Bakgrund - Hur undersökningar bör utföras
|
| |
Det som vi idag kallar vetenskap fick en mer allmän utbredning under 1600-talet och framåt. Innan vetenskaplig metodik blev etablerad på allvar uttryckte många forskare och filosofer hur vetenskap skulle utföras och varför den skulle utföras på detta vis. |
| |
Grunden var, och är fortfarande, att observationer eller logiska kopplingar ska redovisas så noggrant att de går att reproducera. Detta ökar möjligheten att bedöma sannolikheten för att observationerna, beräkningarna eller hypoteser som skapats, överensstämmer med vår upplevda verklighet. |
|
|
Induktiv - deduktiv metod |
|
| |
Redan Aristoteles diskuterade den induktiva-deduktiva metoden som fortfarande är en normal gång i vetenskapligt arbete: |
• Första steget innebär att observationer med hjälp av induktion generaliseras till principer.
• Andra steget innebär att dessa principer genom deduktion används vid ytterligare observationer. |
Losee (2001) - A Historical Introduction
to the Philosophy of Science 4Ed, s.5-8. |
En eller flera observationer eller tidigare hypoteser får oss att tro på något, vilket innebär att vi skapat en hypotes. Om vi vill undersöka om den överensstämmer med vår upplevda verklighet, upprepar eller kontrollerar vi observationerna. |
| |
När hypotesen blivit verifierad genom trovärdiga undersökningar tkan den användas som utgångspunkt vid undersökningar av vår upplevda verklighet.
Denna metodik representerar ett fruktbart sätt att undersöka nya fenomen, vilket har diskuterats av bl.a. Roger Bacon (~1214-1292), John Duns Scotus (~1265-1308), Francis Bacon (1561-1626), Galileo Galilei (1564-1642) och Isaac Newton (1642~1726). |
|
| |
"Hypotetisk-deduktiv metod" |
| |
Metoden ovan kallas ibland felaktigt för den "hypotetisk-deduktiva metoden", och då har man inte förstått att hypotesen ursprungligen skapades från observationer.
"Hypotetisk-deduktiv metod" är ett sätt att undersöka konsekvenser av hypoteser som redan har skapats. |
Aristoteles antar att när vi väl har fått vetenskaplig förståelse, kan vi strukturera resultaten i ordentliga demonstrationer. |
| |
Han tror inte, vilket ibland parodiskt påstås, att vetenskapen utvecklas genom att demonstrationer skapas ur tomma intet, utan observation eller undersökning.
I stället är demonstrationerna, som han hävdar innebär vedertagen vetenskap, de putsade resultaten från undersökningar som gjorts överskådliga genom att anpassa dem till enkla modeller av logiska slutledningar. |
Shields (2007) - Aristotle, s.116-117 |
|
|
Syntes och analys |
Induktion och deduktion benämns i filosofisk litteratur med många olika termer. Ett vanligt exempel är Syntes och Analys, två termer där stor förvirring råder, och ett annat är de tydligare termerna sammansättning och upplösning. |
| |
Robert Grosseteste (~1168-1253) kallade det induktiva steget enligt Aristoteles Sammansättning av fenomen, där beståndsdelarna förenades.
Det deduktiva steget kallade han Upplösning av fenomenet i dess beståndsdelar.
Newton hade, liksom många andra, en oklar uppfattning om innebörden av termerna Syntes och Analys, vilket ses i citatet nedan.
Författare som uttryckte hur hypoteser skapas var väl medvetna om att det induktiva steget endast gav sannolik "kunskap" och inte "absolut säker kunskap" (alltså inte demonstrativt gällande slutsatser).
I modern litteratur råder förvirring om benämning av det induktiva respektive deduktiva steget: |
| |
Både Crombie (1971) - Robert Grosseteste and the Origins of Experimental Science och Losee (2001) - A Historical Introduction
to the Philosophy of Science 4Ed har förväxlat dem. En anledning kan vara att vetenskaplig metod och hypotestestning förväxlats.
Samma användning av termerna som på vetenskapsteori.se ses t.ex. i Gauch (2003) - Scientific method in practice (2003) s.224.
Benämningarna här förklarar också Immanuel Kants användning av "syntetisk" för satser som sätter samman exempelvis observationer till nya hypoteser, och av "analytisk" för satser som delar upp något som tidigare är sammansatt (och alltså "känt"). |
|
|
Descartes
om vetenskaplig metod |
| |
René Descartes (1596-1650) var en rationalist som trodde på direkt deduktion, och förbisåg vikten av det induktiva steget, Sammansättning eller Syntes. Hans hypoteser baserades därför på undermåliga observationer och medförde att en del av hans diskussioner om omvärlden blev totalt felaktiga, även med dåtidens mått mätt.
Exempel är hans hypotes om blodomloppet, byggd på observation av uppvärmning i en höstack, och att vårt planetsystem var uppbyggt som en virvel, baserat på korkar som flyter i vatten. Han gav också sin definition av termen "sanning", baserad på att en välvillig gud aldrig skulle vilja bedra honom. |
 |
Descartes
(F. Hals) |
| |
Inom filosofin sägs det att Descartes i boken "Discourse
on the Method..." diskuterade en
vetenskaplig metod. Den handlar egentligen om hypotestestning och påminner om metoden Upplösning eller Analys enligt ovan.
Hans förslag omfattar fyra steg:
• Vi ska inte acceptera något
som sant om vi inte
vet att det är sant. Sant är att något presenterats
för oss så klart
att det tar bort alla tankar på tvivel.
• För att lösa problem på bästa sätt, ska de först
delas i så små delproblem som möjligt.
• Man börjar med att lösa det enklaste av
delproblemen först.
• Resultatet ska redovisas så att vi är säkra på
att inget är utelämnat.
Descartes diskuterade också ytterligare faktorer som
bör gälla
när vi ska undersöka världen. |
|
|
Newton
om induktiv - deduktiv metod |
| |
Isaac Newton (1642-1727) beskrev en syntetisk - analytisk arbetsgång som innebär att observationer med hjälp av induktion syntetiseras, eller sätts samman, till generella regler, och att därefter de generella reglerna genom analys eller uppdelning, används för att förklara ytterligare observerbara fenomen.
Tyvärr har Newton, liksom många andra, missuppfattat benämningarna för de begrepp han använde: |
Inom naturfilosofin bör, liksom inom matematiken, metoden med Analys alltid föregå metoden med Komposition vid undersökning av komplicerade förhållanden.
Denna Analys består i att utföra experiment och observationer, och att dra generella slutsatser från dem genom induktion. Inga invändningar mot slutsatserna erkänns, utom sådana som tas från experiment eller från andra säkra sanningar. För hypoteser ska inte beaktas inom experimentell filosofi. |
| |
Resonemang baserade på experiment och observationer, och slutsatser dragna från dessa med hjälp av induktion, demonstrerar inte generella slutsatser. Ändå är de det bästa sättet som sakens natur medger att påstå något, och bör ses som bättre ju mer generell induktionen är.
Och om inget undantag observeras från studierna kan slutsatsen beskrivas som generell. Men om senare något undantag observeras från experiment bör slutsatsen börja beskrivas tillsammans med sina undantag.
Med denna sorts Analys kan vi stiga från sammansatta fenomen till beståndsdelar, från rörelse till de krafter som orsakar dem, och generellt från resultat till deras orsaker, och från enskilda orsaker till mer allmänna tills argumentet avslutas med det mest allmänna.
Detta är Metoden för Analys. Och Syntesen består av att anta orsakerna som upptäckts och fastställts som Principer, och med hjälp av dem förklara de fenomen som härleds från dem och bevisar förklaringarna. |
Isaac Newton - Opticks 4Ed (1730) s.380
(översatt: vetenskapsteori.se |
|
|
Hume (1711-1776)
om induktiv - deduktiv metod |
| |
På samma sätt drar vi fördel av erfarenhet, förvärvad under ett långt liv med varierade aktiviteter och umgängen, när vi känner principerna för människans natur och får vägledning för framtida beteende och funderingar.
Med hjälp av denna guide höjer vi oss till kunskap om människors motiv och böjelser, baserat på deras handlingar, uttryck och till och med gester, och kan sedan sänka oss till tolkning av deras handlingar från vår kunskap om deras motiv och böjelser. |
|
|
|
Vetenskaplig metod - översikt |
| |
Nedan ges en översikt av sidan Vetenskap enligt v-teori.se:
"Vetenskaplig metod"
innebär ett sätt att rapportera
resultat
från observationer
så att
deras tillförlitlighet kan värderas. Metoden
definieras främst
genom
krav för godkännande i vetenskapliga tidskrifter.
Sammanhang
Observationerna och resultaten ska sättas in i ett sammanhang; Tidigare signifikanta resultat inom området ska redovisas.
Dokumentation och reproducerbarhet
Slutsatser baseras på observationsresultat, eller på tidigare
publicerade
resultat
där källan anges.
Observationer och resultat redovisas på ett sådant sätt att de kan
reproduceras,
d.v.s. göras om på samma sätt av en utomstående observatör. |
| |
Teoretiska arbeten
Teoretiska arbeten kan baseras på andras publicerade teorier. I början av kedjor av sådana arbeten ska det alltid finnas en hypotes som bekräftats med observationer. Referenser är även här mycket viktiga, så att sambanden som arbetet består av är möjliga att kontrollera.
Peer review
För att minska risken för att felaktigheter publiceras ska en rapport godkännas av
oberoende
experter innan den publiceras.
Ytterligare verifiering
Nydanande upptäckter, t.ex.. resultat som orsakar en förändring av
rådande uppfattningar,
ska verifieras av utomstående observatörer
innan
de kan anses tillförlitliga.
Diskussion
Kan rapporterade resultat ge upphov till olika slutsatser ska detta
diskuteras. |
|
| |
| |
|
2021-12-15 |
|
